Varför går industriella lagringstankar sönder tidigare än väntat?

Industriella lagringstankar spelar en viktig roll i många produktionsprocesser. De används bland annat för lagring av kemikalier, processvatten, livsmedel, bränslen och råvaror. Man utgår då vanligtvis från en lång och förutsägbar livslängd.

I praktiken visar det sig dock att livslängden inte alltid är så förutsägbar.

Vissa tankar kräver allt mer uppmärksamhet med tiden. Vid inspektioner upptäcks allt oftare avvikelser, små reparationer måste göras om och tankens skick kan försämras snabbare än vad man skulle förvänta sig utifrån dess ålder.

Detta väcker en viktig fråga: varför uppvisar vissa industriella lagringstankar problem tidigare än förväntat?

Svaret kan sällan härledas till en enda orsak.

En lagringstank kan se bra ut på utsidan i många år, medan materialet under tiden långsamt bryts ned.

Det gör det svårt att upptäcka materialnedbrytning. Problem uppstår oftast inte från en dag till en annan, utan utvecklas under en längre tid under påverkan av de förhållanden under vilka tanken används.

Tänk till exempel på fukt, temperatur, det lagrade mediet, föroreningar och perioder av stillastående.

Var för sig behöver dessa faktorer inte direkt leda till problem. Det är just kombinationen av dem som kan göra att nedbrytningen sker snabbare än väntat.

En av de vanligaste orsakerna till materialnedbrytning i industriella lagringstankar är korrosion.

Korrosion uppstår när ett material reagerar med sin omgivning. Hur snabbt denna process fortlöper varierar kraftigt beroende på situationen.

Fukt, syre, temperatur, kemikalier och föroreningar kan alla påverka i vilken utsträckning en tankvägg angrips.

Det är särskilt viktigt att notera att korrosion inte alltid uppstår jämnt över ytan. En tankvägg kan på många ställen fortfarande ha nästan sin ursprungliga tjocklek, medan det på en specifik plats redan finns betydande skador.

Därför kan tankens faktiska skick skilja sig från vad man förväntar sig vid första anblicken.

Ett exempel på lokal korrosion är hålkorrosion.

Vid hålkorrosion uppstår relativt små områden där materialet korroderas allt djupare. Det omgivande materialet kan samtidigt vara nästan helt opåverkat.

Det är just denna lokala karaktär som gör gropkorrosion så förrädisk.

På ytan kan skadan ibland verka begränsad, medan den återstående väggtjockleken på en specifik plats kan ha minskat kraftigt. Detta innebär att ett relativt litet angripet område i slutändan kan ha en stor inverkan på en tanks integritet.

Omständigheter som kan ha samband med gropkorrosion är bland annat:

• vatten som samlas i botten av en tank;
• sediment och andra avlagringar;
• stillastående zoner;
• långvarig kontakt med aggressiva ämnen;
• temperaturväxlingar och kondensbildning.

Detta är förhållanden som regelbundet förekommer i många industriella processer och som därför lätt blir en del av den normala driften.

När en lagringstank visar tecken på korrosion riktas uppmärksamheten ofta först mot den lagrade produkten.

Det är logiskt. Ett mediums kemiska egenskaper kan ha en betydande inverkan på materialet.

Men mediet är bara en del av de förhållanden som en tank utsätts för under sin livslängd.

Även faktorer som temperaturväxlingar, kondensbildning, fuktbelastning, rengöringscykler och perioder av stillastående kan påverka materialets skick.

Dessutom är förhållandena inte desamma överallt i en tank.

Runt svetsfogar, anslutningar, flänsar, tankbotten och andra specifika delar kan andra förhållanden uppstå än på stora, fria ytor. Därför kan korrosion utvecklas kraftigare på vissa ställen.

En ytterligare komplikation är att materialförsämringen ofta sker långsamt.

En liten lokal skada har inga omedelbart märkbara konsekvenser för produktionsprocessen. Tanken fortsätter att fungera och på utsidan behöver inget särskilt vara synligt.

Under tiden kan materialet dock fortsätta att försämras.

Först när skadan når en viss gräns blir konsekvenserna tydligare. Till exempel genom att avvikelser upptäcks, att väggtjockleken lokalt har minskat kraftigt eller att läckage uppstår.

Därför kan ett problem som har utvecklats under flera år i slutändan upplevas som ett oväntat fel.

Även stridsvagnar som används för liknande ändamål kan uppvisa helt olika slitagemönster.

Det beror på att livslängden inte bestäms av en enda enskild faktor.

Det handlar om samspelet mellan bland annat:

• det lagrade mediet;
• fukt och kondens;
• temperatur;
• föroreningar och sediment;
• stillestånd;
• rengöringscykler;
• lokala konstruktionsdetaljer;
• mekanisk och kemisk belastning;
• egenskaper hos det använda materialet.

En förändring av någon av dessa förhållanden kan även påverka andra faktorer.

Därför är det inte självklart att två tankar av samma ålder utvecklas tekniskt på samma sätt.

När en industriell lagringstank uppvisar problem tidigare än väntat kan det ibland verka som ett plötsligt tekniskt fel.

I själva verket kan det ha föregåtts av en mycket längre process.

Korrosion, lokal gropbildning, fukt, sediment, temperaturväxlingar och andra driftsförhållanden kan under flera år påverka materialet utan att detta syns direkt.

Därför säger en lagringstanks ålder inte allt om dess faktiska skick.

Den mer intressanta frågan är vilka omständigheter som orsakar materialnedbrytning och varför denna nedbrytning utvecklas mycket snabbare på vissa ställen än på andra.

En specifik form av korrosion illustrerar detta särskilt väl. Här kan mikroorganismer spela en roll i lokal nedbrytning av metaller: MIC-korrosion (Microbiologically Influenced Corrosion).

Det kommer vi att gå in på mer ingående i nästa artikel.